Ibland är det lätt att vara människa. Foto: Ehsan Namavar
Hur tungt väger din barndom? Är det en ryggsäck du bär genom livet eller en glad gasballong från marknaden som nästan får dig att lätta lite från marken? I alla fall i minnet och fantasin.
I vår tid, i vår del av världen, värderas barndomen högt.
Där söker psykoterapeuten orsakerna till våra lidanden och problem och där gömmer sig våra dyrbaraste minnen av lycka och gränslös tillit.
Små barn förvånar mig ofta genom att vara glada och lyckliga, utan synbar anledning. De lever och hjärnan kör på med belöningssystemet för fullt. Är ingenting akut fel så är man lycklig.
Har du tänkt på att denna, den mest spännande och magiska tiden i alla människors liv, också är människans viktigaste erfarenhet av att vara nykterist. Då innan någon hunnit ta sitt första glas. Då fungerar det naturliga belöningssystemet ostört och inspierar ständigt till nya upplevelser.
Så kan alla minnas att det var att vara nykter!
Kan man ha roligare?
Försprånget
I baptistiskt troende kyrkor säger vi ibland att Gud har ett försprång i varje människas liv. Likadant är det med nykterheten.
Det är den berömda barnatron. Med det menas att Gud är på plats redan från början. Och för att förlora den relationen måste man aktivt välja bort honom, eller hindras att växa i sin tro.
Nykterheten är lika medfödd och naturlig. Om ingenting händer fortsätter man att vara nykter och fri hela livet. Nykterhet försvinner inte av sig själv. Den måste avslutas genom ett aktivt val eller att omgivningen gör det svårt eller rent av omöjligt att inte dricka alkohol.
Barnatro som inte får utvecklas blir utvecklingsstörd kristendom. Och barnslig nykterhet passar lika illa för en mogen människa. Den utvecklar inte ansvar för samhället, ser aldrig mönstren i alkoholkulturen och förstår inte konsekvenserna på lång sikt.
Det enda som kan förstöra den barnets lyckliga nykterism är övergrepp av vuxna drickare:
1 Det ofödda barnet som tvångsmatas med alkohol genom navelsträngen.
2 Barnet som tvingas växa upp med föräldrar som dricker för mycket.
Men helt naturligt är barndomen en enda lycklig och vit period. Och mitt i den djupaste berusning kan man få höra att personen längtar till ”barndomens lyckliga dagar”.
”Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom”, läste jag apropå terapi.
Det är heller aldrig för sent att bli en lycklig nykterist. Det kan många intyga. Och Jesus är bästa vägen dit. Låt Jesus få tillbaka försprånget i ditt liv och låt nykterheten blomma upp på nytt!
Stanley Almqvist
lagom barnslig
