Är jag nykterist?

Värsta stämpeln.

Under min bloggvecka har jag påstått att:
1 alkoholskadorna är helt i klass med världens krig och vilken miljökatstrof som helst.
2 den som dricker alkohol inte kan ha roligt
3 flyktingpolitiken är billigare än alkoholpolitiken
4 respekten mellan kristna med olika livsstil är ett måste
5 alla människor är födda till nykterister
Och eftersom ingen har protesterat eller ens kommenterat förstår jag att alla håller med

Nu kanske ni tror att jag är nykterist?

Jag har i stort sett aldrig druckit alkohol. Men jag har aldrig velat kalla mig nykterist.

En nykterist var för mig någon som aktivt jobbade mot alkohol i en organisation. En nykterhetsorganisation. Jag var nog över tjugofem år innan jag träffade någon som kallade sig för nykterist. Och själv var jag bara frälst och fri.

Men alla alkoholdrickare kallade mig ändå nykterist. Och det kändes lite ologiskt. Jag som inte drack alkohol fick en etikett. Men drickarna fick jag inte kalla alkoholister. För att kallas alkoholist måste man vara fullständigt utslagen, fick jag veta.

Det kan till och med vara brottsligt att kalla någon för alkoholist. Det kan vara förtal, även om det är sant.

Undrar när man kan kräva skadestånd för att man blir kallad nykterist?

Med samma logik som man kallar den som cyklar för cyklist borde man kunna kalla den som dricker alkohol för alkoholist. Eller hur? Den enkla logiken gäller ju för knarkare. Narkomaner kallas den som använder narkotika. I alla fall var det så innan ”det fina folket” började dra i sig kokain.

Här blir orsaken tydlig: Det är en fråga om makt – inte om logik. De som har pengar och makt bestämmer vem som får säga vad. Och jag är inte lika ung och arg längre. Så jag bryr mig inte om att protestera. Jag kallar mig nykterist och lever upp till det genom att jobba mot alkohol och andra droger.

Jag tror att vi blir fler och fler som gör det. Välkomna in i VITA alla nyktra icke-nykterister!

Stanley Almqvist
numera kristen nykterist
= värsta stämpeln!